We use cookies to give you the best experience possible. By continuing we’ll assume you’re on board with our cookie policy

Roald Dahl

Categories

Essay, Pages 13 (3003 words)

viewsViews

viewsViews

Essay, Pages 13 (3003 words)

This paper discusses the work of the author Roald Dahl in Swedish.

Roald som ung Roalds foraldrar var bagge norrman. Hans mamma hette Sofie Hesselberg, d v s innan hon gifte sig, och hans far, Harald Dahl. Harald var nastan 15 ar aldre an Sofie, och hade varit gift en gang tidigare. Under det giftermalet hade han fatt tva barn, Ellen och Louis, men hans forsta fru, Marie, dog efter fodseln av det andra. Harald var delagare i en framgangsrik skeppmaklararfirma, och mycket formogen.

Don't waste time.

Get a verified writer to help you with Roald Dahl

HIRE verified writer

$35.80 for a 2-page paper

Han hade en villa i Llandaff i Wales, Villa Marie, som han och Sofie flyttade in i (de traffades i Norge…) efter giftermalet 1911. Det drojde inte lange forran Sofie fick sitt forsta egna barn, Astrid (1912), som foljdes av Alfhild (1914). Tva ar senare, 1916, fick hon sin forsta son, Roald. Norrmannen uttalar det “Roo-al”, utan “d”. Annu en dotter kom till 1917, Else. De fyra barnen hade blivit fodda medan de bodde i Villa Marie, eller Ty Gwyn som det nu heter, men 1918 flyttade de till en storre villa, Ty Mynydd, som lag i en by som hette Radyr.

1920 dog Astrid i blindtarmsinflammation, vilket gjorde Harald helt forkrossad. Han insjuknade bara en manad senare i lunginflammation, och dog. Sofie fodde nagra manader senare en dotter till, som fick namnet Asta. Eftersom huset i Radyr hade blivit nagot tommare efter doden av Harald och Astrid flyttade Sofie med sina barn tillbaka till Llandaff, dar hon kopte huset Cumberland Lodge. Roald borjade sin skolgang i Elm Tree House kindergarten nar han var sex.

Top writers

RhizMan

shield Verified writer

starstarstarstarstar 4.9 (247)

Dr. Karlyna PhD

shield Verified writer

starstarstarstarstar 4.7 (235)

Marrie pro writer

shield Verified writer

starstarstarstarstar 5 (204)

HIRE verified writer

Han gick dock bara dar i ett ar, och fick sedan ga i Llandaff Katedralskola, dar han stannade till han var nio. Manga av Roalds minnen fran skoltiden handlar om pryglingar utforda av rektorn, och forsta gangen det hande var i Llandaff Katedralskola. ” ‘Ett tomtebrus, tack’, sa Thwaites till Mrs. Pratchett och holl fram sin slant. Jag holl mig lite bakom de andra, och nar jag sag Mrs. Pratchett vanda bort huvudet en stund for att fiska upp ett tomtebrus ur kartongen, lyfte jag pa det tunga glaslocket till burken med trollkarameller och stoppade ner musen. Sedan lade jag pa locket igen sa tyst jag kunde. Hjartat dunkade i brostet pa mig och jag var alldeles svettig om handerna.” – Ur “Mitt liv som pojk” Roald och fyra av hans vanner hade smugglat ner en dod mus i en glasburk i den lilla godisbutiken som lag vid skolan. Innehavaren, Mrs Pratchett gick direkt till rektorn och sag till att pojkarna fick sig en rejal reprimand. Nar Sofie fick reda pa det tog hon Roald ur den skolan och lat honom flytta till en internatskola i England, St: Peter’s. Pa St: Peter’s var styrelseskicket en total diktatur. Husmor och rektorn bestamde allt, och kom husmor pa nagon med att gora nagot som inte var tillatet, blev den nerskickad till rektorn for prygling. Roald hade en forfarlig hemlangtan i borjan, och latsades till och med att han fatt blindtarmsinflammation for att fa aka hem. Aven pa St: Peter’s fick Roald smaka pa rottingen, efter att skolans mest sadistiska och prygelfixerade larare kommit pa honom med, vad lararen trodde var, fusk under laxlasningen. Efter St: Peter’s, Roald var da tretton, hamnade han pa Repton, som lag tjugo mil fran Kent, dit familjen hade flyttat. Pa Repton hade de ett sa kallat “fagging”-system, d v s de yngsta pa skolan fick vara pass-oppar at de aldre s k boazers (eg. beausieurs), och de som gjorde nagonting boazern inte tyckte om, fick stryk . Roald blandade ihop rektorn pa skolan, J. T. Christie, med Geoffrey Fisher, som senare blev arkebiskop av Canterbury, och Roalds skildring av Fisher i “Mitt liv som pojk”, har fatt manga att bli upprorda. I boken beskriver han rektorn som en man som pa de mest sadistiska satt pryglade eleverna. Det var dock Christie som var sadisten Roald beskrev i boken, inte Fisher. Roald var mycket duktig i sport och fotografering. Pa Repton var han lagkapten for bade “fives” och squash-laget, och var ocksa med i skolans fotbollslag. Forutom dessa sporter sysslade han pa fritiden med landhockey, golf och cricket. Hans fotografier hangde i manga utstallningar pa skolan, och han fick utmarkelser av Kungliga Fotografiska Sallskapet i London. Afrika “Inom en vecka kallades jag aterigen till Mr. Gobbers kontor. ‘Ni skall aka till Ostafrika’, sa han. ‘Hurrraaaa!’ skrek jag och borjade hoppa jamfota. ‘Det ar underbart, sir! Fantastiskt! Det ar toppen!’ Den viktige mannen log. ‘Det ar ganska dammigt dar ocksa’, sa han. ‘Lejon!’ hojtade jag. ‘Och elefanter och giraffer och kokosnotter overallt!'” – Ur “Mitt liv som pojk” Nar Roald hade gatt ut Repton fick han valja om han ville studera vidare pa t ex Cambridge eller Oxford, eller om han ville ta ett jobb. Roald ville jobba, men bara i ett foretag som skulle skicka honom till nagon avlagsen plats, t ex Kina eller Afrika. Egentligen spelade valet ingen storre roll, Roald hade for daliga betyg for att komma in pa nagon av de mer kanda skolorna. Underligt nog fick Roald jobb pa Shell, vilket oftast kravde skyhoga betyg. Shell utbildade honom forst pa huvudkontoret i London, och skickade honom sedan till Tanganyika (numera Tanzania), till Roalds fortjusning, och Sofies besvikelse. I Tanganyika bodde Roald tillsammans med tva andra Shell-anstallda, och de tre hade ansvaret for ett omrade som omfattade ungefar fyra ganger Storbritanniens landyta, vilket fick Roald att kanna sig fri och obunden. De hade manga tjanare, och i ett brev till sin mor skrev Roald att han kande sig “som en djavla kung”. Efter andra varldskrigets utbrott under slutet av 30-talet gick Roald med i RAF, med motiveringen att det verkade “ratt spannande och intressant och fan sa mycket battre an att ga in i armen har ute och trampa omkring i hettan fran den ena platsen till den andra och inte syssla med nagonting speciellt”. Roald fick lara sig flyga, skjuta, bomba och navigera, men pa ett av sina forsta uppdrag kraschlandade han i oknen, och fick stora delar av ansiktet krossat. Roald fick ligga pa sjukhuset i Alexandria i nastan sju manader. Efter det var Roald fortfarande fast besluten om att fortsatta flyga, och han blev omplacerad till Grekland, dar tyskarna invaderat. Roald skrev senare ett par noveller om den tiden, bl a Soloflygning, Shot down over Libya och A piece of cake. I vissa utmarkte han sig sjalv som en heroisk och oradd flygare, som forfoljde och skot ner overlagsna fiendestyrkor, men enligt hans kollegor under den tiden, var Roald ofta langt over gransen for overdrift. “Han kunde fa en spindel pa middagsbordet att bli en jattegrej”. Efter nagra veckor skickades Roald hem, p g a huvudvark och “blackouts” till foljd av hans tidigare skador. Forfattarskap Efter RAF-karriaren atervande Roald till London. Dar borjade han intressera sig for konst, och kom att lara kanna konstnaren Matthew Smith. Matthew tog med honom till en nattklubb dar Roald motte diverse hogt uppsatta man ur den brittiska militaren. De upptackte Roalds sinne for att kunna diskutera vad som helst, och skickade honom till USA som flygattache. I USA publicerades hans novell Shot down over Libya, vilket gav honom en karriar som forfattare. Anledningen till att Roald skrivit den var att en kand forfattare, C. S. Forester, bad honom beratta om sina erfarenheter i RAF. Roald valde dock att sjalv skriva om sina upptag. Nagra ar senare, nar Roald atervande till Storbritannien, hade han bestamt sig for att inte atervanda till Shell, han skulle livnara sig pa sitt forfattarskap. Roald tillbringade langa perioder tillsammans med Claude Taylor, som hjalpte Roald att foda upp hundar. Under den tiden skrev Roald mycket, mest skracknoveller, som fick mycket bra kritik. Roalds forsta barnbok koptes av Disney. Den hette The Gremlins, och handlade om sma pysslingar som hoppade pa RAFs flygplan, som de saboterade i luften. (Boken ska inte forvaxlas med de Gremlins som gick pa bio for nagra ar sedan.) 1951 var Roald tillbaka i staterna, och traffade dar Patricia Neal, som han bjod ut pa restaurang. Patricia spelade i De oskyldiga pa Broadway, och hon och Roald traffades efter nastan varje forestallning. Under samma tid fick Roald ett kontrakt med bokforlaggaren Alfred Knopf, som hade last hans novell Vinkannaren. Genom Knopf kunde han publicera manga noveller i tidningar. Noveller som tidigare refuserats av The New Yorker. Giftermal 1953 stod det klart att Patricia och Roald skulle gifta sig. Massan agde rum i Trinity Church i New York. De akte pa smekmanad i Europa, for att sedan kora till Roalds familj i England. Sofie var valdigt intresserad av att se vilken typ av kvinna hennes son hade gift sig med. Efter den korta visiten i England akte paret tillbaka till New York, och hyrde dar en lagenhet vid Central Park, till dess de hittade nagon annan stans att bo. Inte lange efter sitt giftermal fick Roald sin novell Nagon som du publicerad. Recensenterna formligen oste lovord over honom. New York Times recensent sade foljande: “Det ar sorgligt langt mellan varven, men ibland hander det att den fullandade historieberattaren dyker upp. … Namnet i foreliggande fall ar Roald Dahl” Under sommaren 1954 blev Patricia med barn, och ungefar samtidigt hittade Sofie ett utomordentligt fint hus i utkanten av Great Missenden. Huset, som da hette Little Whitefield, fick namnet Gipsy House. Roald och Patricia flyttade dit. I april foddes Olivia, och Roald var mycket stolt over sin dotter. Pat, som Patricia kom att kallas, hade efter en roll i teatern Katt pa hett plattak, fatt erbjudande om filmkontrakt, och nappade direkt. Roald bodde med Olivia i Gipsy House, medan Pat spelade in Ett ansikte i mangden i New York. I Gipsy House hade Roald en egen vra dar han satt med sovsack runt benen i en stor lansstol och skrev sina noveller. “Det ar en underbar vra att sitta och arbeta i” sade han till en intervjuande journalist. Hans noveller hade dock pa nytt borjat bli refuserade, och Roald var radd att han borjade fa slut pa ideer. Hans redan publicerade bocker salde inte heller, och Pat fick sta till storsta del for deras uppehalle. 1957 fick Roald och Pat en andra dotter, som egentligen hette Chantal, men som kallades Tessa. Katastrofer Pa sommaren 1960 fick Roald sin forste son, Theo. Familjen flyttade da till New York igen, dar Roald gav ut en novellsamling, Puss Puss, som salde mycket bra. Kritikerna var som vanligt missnojda, och pastod att Roald borjade bli mer och mer forutsagbar, och alldeles for barnslig. Det var borjan till Roalds karriar som barnboksforfattare. 1961 kom Roald ut med boken James and the giant peach, vilken var hans andra barnbok. Den forsta katastrofen i Roalds liv var da hans fyra manader gamla son blev pakord av en taxi da han lag i sin barnvagn. Lakarna var inte sakra pa om Theo skulle overleva, och Roald var mycket radd for att forlora sin son. Theo overlevde, men med vissa hjarnskador. Han lever an idag, och bor hos sin mor. Efter olyckan flyttade Roald med familj tillbaka till England och Gipsy House., vilket visade sig vara ett passande namn, eftersom Roald och Pat reste runt valdigt mycket, (Gipsy = Zigenare). Den andra katastrofen kom 1962, da Roalds dotter Olivia dog i masslingen. Efterat sa Roald till sin forlaggare: “Just nu kanns det som om jag aldrig kommer att skriva nagot mer i mitt liv.” Dahl fortsatte anda att skriva, och 1964 fick de annu en dotter, Ophelia. Hans stora genombrott kom just 1964, da Kalle och chokladfabriken slapptes. Alla barn alskade den, men kritikerna var inte riktigt lika gillande. I boken beskriver Roald en fattig familj, vars son, Kalle, vinner en livstids mangd godis, och en guidad tur runt fabriken dar godiset tillverkas. Tillsammans med fyra andra barn lotsas han runt fabriken, och ett efter ett forsvinner de andra barnen. Till slut ar bara Kalle kvar, och agaren till fabriken, Willy Wonka, utnamner honom till arvinge. Pat hade vunnit en Oscar for sin roll i Vildast av dem alla, och jobbade nu mindre. Hon var mycket selektiv nar det gallde manus, vilket gjorde att Roald var tvingad att hava in litet pengar pa sina bocker. Han skrev ett par nya vuxennoveller som han hoppades tjana pa. Nagot som storde Roald mycket var att inget forlag i England ville ta sig an Kalle och chokladfabriken. Nar han 1965 akte till Los Angeles hade han fortfarande inget napp, och Pat var gravid igen. Under inspelningen av en film drabbades Pat av ett stroke, vilket gjorde att hon fick svart att tala i framtiden, och hon var oformogen att spela in filmer for en tid framat. Pat fodde sitt barn den 4 augusti. Det var en flicka, som fick namnet Lucy Neal. Filmmanus Efter Pats stroke insag Roald att han maste tjana ordentligt med pengar sjalv, och han gick tillbaka till att skriva filmmanus, nagot han inte gjort sedan The Gremlins. Det fanns planer pa att gora en film av Kalle och chokladfabriken, nagot Roald inte var sarskilt glad over, men som han insag var nodvandigt for hans uppehalle. Tva ar tidigare hade Roald mott Ian Fleming, och var mycket intresserad av Bondprojektet. Eftersom Ian hade dott skrev Roald ett nytt manus baserat pa Ians Man lever bara tva ganger. Pa det manuset tjanade han mer an pa nagot annat arbete han gjort. Under tiden han skrev manuset kom en Rolls-Royce och hamtade honom eller hans fardigskrivna manus varje morgon. Roald uppskattade verkligen den uppmarksamhet han fick, och aven om kritikerna tyckte att hans goda forfattarsidor gatt forlorade, var han nojd, eftersom filmen gick mycket bra. 1967 fick Roald stora problem med sin rygg, en skada han hade fran sin flygkrasch i RAF. Hans diskbrack opererades, men forvarrades, och medan han sjalv lag pa sjukhus dog Sofie, attiotva ar gammal, den 17 november, samma dag som bade Olivia och Alfhild hade dott. 1968 gjorde Pat comeback i filmen The subject was roses. Hon gjorde mycket bra ifran sig, och filmen belonades med en Oscar. Roald fortsatte att skriva, och fardigstallde manuset till Kalle och chokladfabriken. Nar Kalle och chokladfabriken dok upp pa biodukarna 1971, var Roald inte sarskilt nojd med resultatet, men nar filmen gick bra mildrades hans asikter. Boken hade antligen fatt faste i Storbritannien, och James and the giant pear salde ocksa bra. Innan aret var slut var Roalds forlag skyldiga honom nastan en miljon dollar i royalties. Kritikernas referat borjade ocksa mjukas upp, kritiker som forut kallade honom barnslig och forutsagbar sade nu saker som: “Den roligaste bok jag last pa manga ar!” Det skulle droja anda till 1977 innan Roald gav ut sin nasta bok, Den underbara historien om Henry Sugar. Skilsmassa 1983 skildes Roald och Pat. De hade varit gifta i trettio ar, han var sextiosex, hon var femtiosex. Pat fick inte ut sarskilt mycket pengar vid skilsmassan, med motiveringen att hon tjanade tillrackligt pa sitt skadespeleri, och Roald fick vardnaden om barnen. Roald gifte sig igen, denna gangen med en kvinna som hette Felicity. Pat talar fortfarande gott om hur vanlig Felicity var, och hur val hon tog hand om sina styvbarn. Under 80-talet skrev Roald nagra av sina mest kanda bocker. Nagra exempel ar: SVJ (Stora Vanliga Jatten), Haxorna, Matilda, Mitt liv som pojk, och Soloflygning. En av Roalds egenheter var att han kravde att fa skriva med blyertspennor av market Dixon Ticanderoga 1388 – 2 – 5/10, och da hans forlaggare tog detta som ett skamt blev han mycket irriterad. Han bytte helt enkelt forlag (dock inte helt av denna anledning, men delvis), och hittade ett nytt i New York. Under sina sista ar beskrev Roald sig sjalv som en gammal, tunnharig man som rokte massor av cigaretter, och drack ohalsosamt mycket whisky, samt proppade i sig stora mangder choklad, nagot som satt kvar i honom sedan skoltiden, da ett Canterburys godisfabrik skickade nagot hekto choklad till varje elev pa skolan varje manad for avsmakning och betygssattning. Roald dog den 23 november 1990 och ligger begravd i en slant mittemot Gipsy House. Recensioner: Mitt liv som pojk: I Mitt liv som pojk berattar Roald om sin uppvaxt, alltifran hans forsta minnen i Lladaff Katedralskola till hur han fick jobb pa Shell och pa sa satt fick aka till Afrika. Han berattar om sina sommarlov i Norge da han holl pa att forgifta sin styvsysters fastman med getlortar, men ocksa om hur livet var pa de engelska internatskolorna. Roald sager sjalv att allt han skriver ar sant, men jag misstankte, och har senare fatt det bekraftat, att han “tanjde” lite pa sanningen ibland, mest for att gora boken mer lasvard och spannande. Jag tycker sjalv att boken var hemskt trevlig att lasa, mycket roande. Man kan nastan leva sig in i hur fruktansvarda alla larare var, och hur rektorn pryglade barnen till lydnad. MMMMM Pojken som talade med djur: Detta ar en kort novell om hur en man under sin semester upplever en mycket underlig foreteelse. En skoldpadda har blivit fangad av ett gang fiskare, och de ska just salja den till hotellet som sedan ska gora skoldpaddssoppa pa den. Men ett litet barn vagar sig nara den livsfarliga skoldpaddan och flyr ut till havs med den. Novellen ar bra berattad, kort och koncist, utan for langa utdrag om miljoer etc. Helt okej novell. MMMMM Liftaren: Liftaren ar ocksa en kort novell som ingar i samma samling som Pojken som talade med djur, och handlar om en man som plockar upp en liftare pa vag hem till London. Liftaren visar sig vara en, som liftaren sjalv kallar det, fingersmed. Med andra ord ar han en ficktjuv av hogsta klass. Under bilfarden lyckas liftaren ta tva botesblock ur en polis ficka, forarens balte, nycklar och skosnoren. Novellen ar mycket rolig, och man skrattar en hel del. Liksom P.s.t.m.d. ar den skriven i “jag”-perspektiv, vilket gor att man latt lever sig med i berattarens historia. MMMMM Kallor: Mitt liv som pojk av Roald Dahl Roald Dahl – En biografi av Jeremy Treglown Lusten att bli skramd – Ur Abrakadabra 1987:1 av Lena Kjersen Edman

Cite this essay

Roald Dahl. (2020, Jun 02). Retrieved from https://studymoose.com/roald-dahl-new-essay

Stay safe, stay original

It’s fast
It’s safe
It’s FREE
check your essay for plagiarism

Not Finding What You Need?

Search for essay samples now

image

Your Answer is very helpful for Us
Thank you a lot!